Advokaten krävde 600 kronor för promenad – ska prövas av HD

Högsta domstolen ska pröva om ett målsägandebiträde har rätt 630 kronor i tidsspillan för en promenad mellan kontoret och åklagarmyndigheten.

 

Källa: Dagens Juridik

Publicerad: 2019-10-04


 

Advokat varnas efter hyllande inlägg av kollega på Instagram - "strider mot god advokatsed"

I ett inlägg på Instagram hyllade en advokat sin kollega, som fått en man misstänkt för grov våldtäkt mot barn frisläppt. Nu varnas advokaten av Advokatsamfundet - som menar att inlägget strider mot god advokatsed.


Källa:  Dagens Juridik
Publicerad: 2019-05-22

 


 

Advokat varnas av samfundet - brast i klientkontakt och ifrågasatte disciplinanmälan

Advokaten brast i sin omsorg när han hanterade en 17-årig pojkes asylärende. Dessutom åsidosatte han god advokatsed när han efter att pojken anmält honom kontaktade utomstående. Till samfundet skrev han  att en 17-årig pojke från Afghanistan, "som inte har en aning om vårt svenska rättsväsende, knappast kan bedöma hans kunskaper i asylrätt". Nu varnas advokaten.


Källa:  Dagens Juridik
Publicerad:  2019-05-10

 


 

Svenska åklagare får tillgång till utbyte av digitala bevis – ansluts till EU:s bevisportal

Senast den 1 januari 2021 ska svenska åklagare anslutas till EU:s onlineportal för digital bevisning. Det innebär att Sveriges åklagare får tillgång till utbytet av digital bevisning inom EU. Det rapporterar Advokatsamfundet.


Källa:  Dagens Juridik
Publicerad:  2019-05-09



Nekades sjukpenning – då sökte Ida jobb på Försäkringskassan

I höstas ansökte Luleåbon Ida Årbro om sjukpenning då både läkare och psykolog konstaterat att hon led av utmattningssyndrom och helt saknade arbetsförmåga. Efter att två gånger fått fått avslag om sjukpenning av Försäkringskassan skrev hon en jobbansökan – till samma myndighet.


Källa: svt nyheter
Publicerad: 2019-02-14 

 



EU-länder ense om förbud mot engångsplast år 2021

Efter en överenskommelse natten mot onsdagen har förbudet mot olika produkter i engångsplast tagit ett stort steg närmare införande.
– Det är unikt att det har gått så fort att få fram helt ny lagstiftning för hela EU. Jag är övertygad om att det beror på att det finns ett stort tryck från allmänheten i alla medlemsländer, säger miljöminister Karolina Skog (MP) till SVT Nyheter.

Källa: svt nyheter
Publicerad:  2018-12-19

 


Emma fick sparken för att hon var gravid – får 100 000 i skadestånd

När Emma Lindberg, 25, sa till sin arbetsgivare att hon var gravid med tvillingar fick hon sparken.
Nu tvingas företaget betala 100 000 till henne.
– Det känns bra att det är över, det har varit en lång process, säger hon.

 

Källa:  Kvällsposten
Publicerad:  2018-12-19


Jenny tvingas leva med öppen buk – efter missen

Efter en misslyckad operation har Jenny Salonen, 39, gått med öppen buk i över ett år.
Till följd av detta är hon helt beroende av hemtjänsten för att klara sin vardag.
– Jag bara sitter här och kan inte ens komma utanför dörren. Min buk är öppen, tarmarna förstörda och äggstocken borttagen, helt i onödan, säger Jenny.

Källa:  GT.se
Publicerad:  2018-12-19 


Ida ville jobba efter sin stroke – fick kämpa med myndigheter i månader

Mer än tre år efter sin stroke ville Ida Forsberg, 23 år, börja arbeta igen för att komma tillbaka till ett vanligt liv. Det blev starten på en flera månader lång kamp med Försäkringskassan för att få arbeta. Till slut tog Ida Forsberg saken i egna händer.


Källa: 
SVT:s nyheter
Publicerad: 
2018-11-04


Patient hänvisades fram och tillbaka – tog sitt liv

Region Jämtland Härjedalen får kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg, efter att en patient hänvisats fram och tillbaka och därefter tagit sitt liv.

 

Källa:  SVT:s nyheter
Publicerad:  2018-10-21


Publicerad:  2018-10-14
Källa: 
SVT:s nyheter

Stoppade biträden fortsätter i domstolar: ”Man undrar vad myndigheterna håller på med”
Trots att offentliga biträden stoppas av Migrationsverket kan de fortsätta företräda klienter i svenska domstolar. SVT:s granskning visar att detta skett i flera fall under 2018, och risken är stor att varken domstolen eller den asylsökande känner till stoppet.


Publicerad:  2018-10-14
Källa: 
SVT:s nyheter

Vänster eller höger? – nya regler för gångtrafikanterna
Från och med måndag gäller nya regler för de som promenerar på gång- och cykelbanor.
Där det tidigare varit oklart var man ska gå är det nu vänster som gäller.

 


Publicerad:  2018-10-13
Källa: 
SVT:s nyheter

Terapi har inte bara bra effekter – ”många riskerar att må sämre”

Psykoterapi kan leda till försämrad hälsa och beroende, visar en ny studie. Alexander Rozental, en av forskarna bakom den, vill att fler psykologer ska informera sina patienter om eventuella negativa effekter innan behandlingen påbörjas.


Publicerad:  2018-10-10
Källa: 
SVT:s nyheter

Bluffakturor har kostat 88 skattemiljoner under fem år – detta gick pengarna till

UPPDRAG GRANSKNING · Vanliga förbrukningsvaror till extrema överpriser, reklam på okända hemsidor som få någonsin besökt och jobbannonser till tjänster som redan är tillsatta. Uppdrag granskning har gått igenom tusentals bluffakturor som betalats av kommuner, landsting och myndigheter – och kan visa vad svenska skattepengar gått till.

 


Publicerad:  2018-10-10
Källa: 
SVT:s nyheter

Köpte vanligt vägsalt för 15 skattemiljoner – borde ha kostat 100 000 kronor

UPPDRAG GRANSKNING · Svenska kommuner och kommunala bolag har under fem års tid lagt 15 skattemiljoner på att köpa 90 ton issmältningsmedel från företag som finns med på varningslistor för oseriösa företag. Nu kan Uppdrag granskning avslöja att medlet i själva verket är helt vanligt vägsalt, som borde ha kostat 100 000 kronor att köpa in.


Publicerad:  2018-10-10
Källa:  SVT:s nyheter

Region Gävleborg kontrollerade inte bluffakturorna – 1,1 miljoner betalades för ingenting

UPPDRAG GRANSKNING · Under nio månader betalade Region Gävleborg bluffakturor för jobbannonser som ingen beställt – trots att det varnats för företagen som sålde annonserna. Totalt försvann 1,1 miljoner kronor från regionens kassa.
– Jag hade hellre lagt dem på kollektivtrafik, folkhögskolor och hälso- sjukvård, säger Bo Svedberg, it- och ekonomidirektör på Region Gävleborg.


Källa:  SVT:s nyheter
Publicerad:  2018-10-08

Snart rullar självkörande bussar i kollektivtrafiken

Ett pilotprojekt med självkörande elektroniska bussar har gjort succé i Kista utanför Stockholm.
Nu ska bussarna testas även i reguljärtrafik – för första gången någonsin i Europa.



Källa: svt Nyheter
Publicerad: 2018-10-07
Tolken stoppades efter bråk och hot – anställdes som handläggare

Trots att den icke-auktoriserade tolken fått flera klagomål, anlitades personen vid upprepade tillfällen av Migrationsverket. En tid senare öppnades dessutom dörren till ett nytt jobb – som handläggare hos just Migrationsverket.

Flyktingströmmen häromåret skapade stor press på Migrationsverket, som bitvis haft svårt att hitta rätt kompetens för sina tjänster och uppdrag.

Det gäller bland annat tolkanvändningen, där man ofta hyrt in tolkar som inte varit auktoriserade av statliga Kammarkollegiet.

En icke-auktoriserad tolk fick i fjol kritik för sitt uppträdande vid upprepade tillfällen efter uppdrag åt just Migrationsverket.

”Hotfullt beteende”

Enligt en intern rapport befann sig tolken gång på gång ”i strider mot bland annat andra tolkar”, genom ett ”dåligt och hotfullt” beteende.

Tolken hade bedömts vara ”oberäknelig och riskerat att utsätta andra personer och sökande för skada”, och spärrades från nya uppdrag hos Migrationsverket.

Men en tid senare fick personen ändå jobb som handläggare hos just – Migrationsverket.

Anmälan om felaktiga grunder

Efter några månader fick myndighetens internutredare en anmälan, som gick ut på att tolken eventuellt skulle ha skaffat sig jobbet på felaktiga grunder – genom att inte berätta om de tidigare konflikterna.

Utredningen, som SVT tagit del av, visade att personen inför anställningen hade berättat om sina tolkuppdrag hos polisen, Arbetsförmedlingen, domstolar och advokatbyråer – men inte om bråken kring insatserna för Migrationsverket.

Tolken själv tillbakavisade all kritik, bland annat genom att skicka in ”ett stort antal bilagor” till Migrationsverkets utredare för att visa sin oskuld.

Informerade säkerhetsavdelningen

Internutredaren konstaterade till sist att det inte kunde klarläggas om personen medvetet undanhållit några uppgifter. Ärendet avslutas med att utredningen skickas till bland andra Migrationsverkets säkerhetsavdelning, med en uppmaning om att avdelningen bör kopplas in om personen skulle bli aktuell för en ny anställning.

Den utpekade tolken uppger för SVT att hela historien har sin grund i en förtalskampanj från andra tolkar. Personen är inte längre anställd av Migrationsverket och säger sig inte heller arbeta som tolk.

 


Källa: SVT Text         
Publicerad:
  Söndag 07 okt 2018
                                     
Lekmän används som tolkar             
Både Migrationsverket och Arbetsförmedlingen säger sig vilja anlita de   
mest kvalificerade tolkarna för sina uppdrag. Men i praktiken utförs en    
stor del av uppdragen av lekmän, rapporterar SVT Nyheter.              
Mer än hälften av uppdragen utfördes av tolkar som fullständigt saknar     
formell kompetens, äger Ivett G Larsson som undersökt tolkmarknaden åt Kammarkollegiet.                                                            
Myndigheterna hänvisar till tolkbrist, men deras interna instruktioner visar 
att de aktivt beställer tolkar med lägre kompetens. 
                   


Källa: svt Nyheter
Publicerad: 2018-10-07

”Socialen misstolkar föräldrar till autistiska barn”

Föräldrar till barn med autism misstolkas ofta av socialtjänsten, som kan gå så långt som att omhänderta barnen mot föräldrarnas vilja, menar Autism- och Aspergerförbundet.
– Det är något som vi ser ofta, säger Nicklas Mårtensson, förbundssekreterare på Autism- och Aspergerförbundet.

Anthony Levin, 16 år, är en av de ungdomar som kan komma att tvångsomhändertas för att hans familj inte får den hjälp de vill ha för att hantera hans autism.

SVT har pratat med fler familjer som varit med om att barnen tvångsomhändertagits eller placerats på LSS-boende mot föräldrarnas vilja.

På Autism- och Aspergerförbundet säger de att detta förekommer i hela landet.

Nicklas Mårtensson ska just i dagarna vittna som expert i en rättegång om LVU i ett sådant här ärende. Han har pratat med många familjer som missförståtts av socialtjänsten.

– Ofta beror det på att socialtjänsten missar autismen hos barnet, att när föräldrar anpassar vardagen, förkortar skoldagen eller begränsar maträtter eller umgänge, då tror socialen att det är brist på omsorg, när det i själva verket handlar om att man anpassar för barnets bästa.

Just tvångsomhändertagande har också ökat de senaste åren, även om det inte går att se vad omhändertagandena beror på i statistiken.

Fyraåring omhändertogs

En av de föräldrar som vi pratat med vill vara anonym för sina barns skull. Hon berättar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är väldigt utsatta eftersom deras barn har ett avvikande beteende.

Hennes egen dotter omhändertogs akut av socialtjänsten under ett dygn, när hon var fyra år gammal.

– Personalen missförstod hennes beteende, och det tog tid innan vi fått ut alla journaler och intyg från BUP. Det var det värsta dygnet i mitt liv. Min dotter är fortfarande traumatiserad och vill veta var jag är hela tiden.

Hon arbetar själv som boendestödjare och har också sett andra råka illa ut.

– Jag har bevittnat hemska felplaceringar av barn. Föräldrarna har velat ha assistans eller familjehem men placeringen har blivit LSS-boende.

Tusen barn i barnboenden

I dag bor nästan tusen barn med funktionsnedsättning på heltid i “bostäder med särskild service till barn och unga enligt LSS”, så kallade barnboenden. Boendeformen ska vara frivillig och är till främst för unga med funktionsnedsättning som kanske behöver bo nära en skola på annan ort, men det bor också små barn på sådana här heltidsboenden.

Under de senaste åren har antalet boendeplatser minskat stadigt, till exempel när äldre ungdomar flyttat till egen lägenhet. Men samtidigt fattas det nya beslut. Under 2016 fattade kommunerna 300 nya beslut om barnboenden, enligt Socialstyrelsen.

– Kostnaderna för detta har minskat under flera år men nu har den trenden brutits, nu har de istället ökat med 100 miljoner mellan 2015 och 2016.

Det är en ökning men inte lika stor som för personlig assistans, där ökade kostnaden för kommunerna med en miljard, och särskilda boenden för vuxna ökade med två miljarder.

 


Källa: SVT Text

Publicerad:  Lördag 06 okt 2018

Allt dyrare att bo i andrahand

Det blir allt dyrare att bo i andra hand, visar en kartläggning som Boverket gjort. Andrahandshyrorna för hyresrätter har stigit med 59 procent mellan 2009 och 2017. På bostadsrättsmarknaden är höjningen för motsvarande period 84 procent, skriver Dagens Industri. Skillnaderna mellan olika städer är markant. I Stockholm ligger den genomsnittliga andrahandshyran för en bostadsrätt med ett rum på runt 13 000 kronor. Andrahandshyran för en hyresrätt ligger i snitt 65 procent högre än för en förstahandshyra.



Trots regeringens nollvision - allt fler barn drabbas av vräkning

Under det första halvåret i år fick 231 barn vara med om att deras föräldrar förlorade sin bostad genom vräkning - en ökning med 43 barn jämfört med motsvarande period förra året. Det visar statistik från Kronofogden.

- Vi vet inte säkert vad ökningen beror på. Men det är angeläget att kommuner och hyresvärdar fortsätter sitt gemensamma arbete för att förebygga vräkningar, säger Johan Krantz som är analytiker på Kronofogden.

År 2008 införde den dåvarande regeringen en nollvision för vräkningar av barnfamiljer. Kronofogden för därför statistik över hur många barn som drabbas.

De senaste två åren har antalet barn som berörs av vräkning minskat kraftigt. Men nu har den utvecklingen brutits.

Fram till och med den sista juni i år vräktes 124 barnfamiljer, vilket är en ökning med 26 familjer jämfört med första halvåret förra året.

Det totala antalet barn som berördes av vräkningarna har därmed ökat från 188 till 231 barn.

- Siffrorna ligger fortfarande på mycket lägre nivåer än i början av 2010-talet. Det är svårt att dra säkra slutsatser utifrån så få ärenden. Men det är ett tydligt trendbrott, säger Johan Krantz.

- Vi har också indikationer på att det är fler familjer med utländsk bakgrund som berörs nu än tidigare.

I en majoritet av Sveriges 290 kommuner berördes inga barn av vräkning under första halvåret 2018. Men antalet kommuner har ökat från 55 till 62 jämfört med samma period förra året.

I förhållande till kommunens befolkningsmängd sticker Södertälje ut. Kommunen har legat högt de senaste fem åren, men siffrorna visar att skillnaden är ännu större i år.

Blekinge, Gotland, Jämtland, Jönköping, Västerbotten är de enda län där inga barn är berörda.

Klicka på bilden nedan för att se tabellen län för län.

Källa: Kronofogden
Källa: Dagens Juridik
Publicerad:  2018-10-04 12:41


Patient träffade 26 läkare på kort tid – vården får stark kritik

En patient med navelbråck fick omopereras akut två gånger – och träffade 26 läkare inom loppet av två månader. Nu kritiseras Helsingborgs lasarett.

Patienten drabbades av varböld och tecken till tarmvred konstaterades, vilket ledde till akuta omoperationer.

– Det här är en väldigt ovanlig komplikation, det har ju inneburit mycket besvär för patienten och lång vårdtid på sjukhus, säger Jörgen Wener, biträdande sjukhuschef på Helsingborgs lasarett.

Ingen av operationerna kritiseras – däremot menar IVO, Inspektionen för vård och omsorg, att det faktum att patienten träffade 26 läkare under relativt kort tid var ett bristfälligt agerande från lasarettet.

– Om man ligger inne på sjukhus under en längre tid som i det här fallet så flyttas man först från en akutavdelning till en specialiserad avdelning. Dessutom har en rad specialistteam varit involverade – det har inneburit ett stort antal läkarkontakter, säger Jörgen Wener.

Kritik mot bristande information

IVO menar också att det brustit i informationen till patienten, vilket lett att smärtlindring vissa gånger uteblivit.

– Beskeden som hon har fått om åtgärder och information har inte fungerat bra, fortsätter han.

Helsingborgs lasarett tar till sig av kritiken och menar att händelsen är olycklig.

– Jag har stor förståelse för att den här patienten upplevt att det varit en bristande kontinuitet, säger Jörgen Wener.


Källa:
svt Nyheter

Publicerad: 2018-10-04



Polisen kan få större möjlighet att kroppsvisitera

Polisen kan få rätt att kroppsvisitera personer i samband med polisförhör. Förslaget är det sista av flera i Blåljusutredningen som ska stärka skyddet för blåljuspersonal.

Det finns uppgifter om att kriminella kommit till polisförhör beväpnade. Det finns även exempel på när personer kommit in i polishuset och uppträtt hotfullt. Något exempel där en polis blivit angripen med vapen i samband med ett förhör finns däremot inte.

– Vi ser att det finns ett hot att det ska inträffa något och att det därför finns skäl att polisen får möjligheten att kroppsvisitera inför ett förhör, när man ser att det behövs av säkerhetsskäl, säger hovrättspresidenten Anders Perkev som nu har presenterat Blåljusutredningens slutbetänkande.

Det nya lagförslaget ska ut på remiss och Anders Perkev beräknar att det kan börja gälla 2020.

Integriteten viktig faktor

I dag är det inte tillåtet för polisen att visitera någon i samband med ett förhör, utan någon formell misstanke. Om det nya förslaget införs ska det räcka med att en person har kopplingar till en kriminell miljö.

Kriminologen Janne Flyghed väger ofta in integriteten som en viktig faktor i vad polisen får och inte får göra. I det här fallet är han försiktigt positiv.

– Jag ser inga problem så länge det står klart för den som kallas till förhöret att den möjligheten finns. Sedan får framtiden utvisa om detta kommer att användas selektivt eller slentrianmässigt varje gång, säger Janne Flyghed.


Källa: SVT:s nyheter
Publicerad: 2018-10-02    



Får behålla hyreslägenhet i Bromma trots att hon "inte synts till på ett år"

En hyresvärd sa upp hyresavtalet avseende en lägenhet i Bromma till upphörande i juni 2017 och hänsköt förlängningstvisten till Hyresnämnden i Stockholm. Hyresvärden anförde att hyresgästen, som bott där sedan år 2005, numera bodde i ett radhus tillsammans med en man och deras gemensamma barn. Hyresvärden anförde också att kvinnan olovligen hyrt ut lägenheten i andra hand till mannens pappa. Av utredningen framgår att kvinnan var folkbokförd på radhusets adress fram till det att hyresvärden sa upp avtalet. Kvinnan bestred upphörsyrkandet och uppgav att hon tidigare bott tillsammans med mannen, men att de valde att separera år 2016 och att mannen då köpte radhuset. Vidare uppgav kvinnan att hon äger hälften av radhuset och folkbokförde sig på radhusets adress ”[f]ör att få godkänt av banken”. Kvinnan uppgav också att barnen mestadels bor i radhuset, men att de bor i lägenheten med henne cirka två till tre dagar i veckan. Fyra grannar till lägenheten vittnade i hyresnämnden och uppgav att de inte sett kvinnan sedan ett år tillbaka, utan att de i stället sett mannens pappa använda lägenheten. Detta beror enligt kvinnan på att han ibland hjälper till med hämtning och lämning av barnen, och ”[d]et har hänt att han övernattat” i samband med detta. Kvinnan, mannen och mannens pappa förhördes under sanningsförsäkran och samtliga uppgav att kvinnan har sitt permanenta boende i lägenheten. Nämnden uttalade att trots de ”minst sagt anmärkningsvärda förhållanden” som värden pekat på, kan nämnden inte bortse från vad som har uppgetts av hyresgästen och hennes närstående under straffansvar. Hyresnämnden menade att kvinnan måste anses ha ett behov av lägenheten som bostad. Nämnden avslog därmed hyresvärdens upphörsyrkande och förordnade att hyresförhållandet ska löpa på oförändrade villkor. Ordförande förklarade sig dock skiljaktig och ansåg att kvinnans beskrivning av sitt boende var ”mindre trovärdig” och att det inte kan antas annat än att ”den ändrade folkbokföringen har skett för att förbättra hennes processuella läge i ärendet”. Ordföranden ansåg att hyresvärdens yrkande borde ha bifallits. Hyresvärden överklagade beslutet till Svea hovrätt och anförde att hyresnämnden har ”tillämpat bevisbördereglerna på ett felaktigt sätt”. Värden begärde också omförhör med de fyra grannarna. Hovrätten konstaterar att det inte har framkommit ”något som tyder på att det finns synnerliga skäl för att bevisens värde är ett annat än det som hyresnämnden antagit”. Domstolen är därför förhindrad att ändra hyresnämndens beslut och hyresvärdens överklagande avslås därmed.

Källa: Lexnova
Publicerad: 2018-09-28



Son får överta lägenhet från sin mamma - trots hyresvärds påstående om skador och vanvård


Hyresnämnden i Göteborg gav i januari 2018 en kvinna tillstånd att överlåta sin hyresrätt – en lägenhet på tre rum och kök i Göteborg – till sin son. Kvinnans hyresvärd bestred talan och yrkade i sin tur att hyresavtalet inte skulle förlängas. Värden menade att kvinnan inte bott i prövningslägenheten sedan i december 2016 samt att sonen ska anses som inneboende utan rätt att överta den. Kvinnan och sonen hördes under sanningsförsäkran i hyresnämnden. Kvinnan uppgav att de bott tillsammans alltsedan sonen föddes 1991 och tillsammans i prövningslägenheten sedan 2002. Eftersom sonen var skötsam och hade ett heltidsjobb kunde värden nöja sig med honom som hyresgäst, menade hon. Nämnden ansåg att kvinnan och sonen gjort ett trovärdigt intryck och påpekade att värden inte ifrågasatt sonens lämplighet som hyresgäst i och för sig. Hyresvärden kunde därför skäligen nöja sig med honom som hyresgäst, menade nämnden. Kvinnans ansökan bifölls därför. Hyresvärden överklagade beslutet till Svea hovrätt och menade att kvinnan saknar behov av prövningslägenheten eftersom hon sedan oktober 2017 hyr en annan lägenhet. På grund av detta menade värden att kvinnan och sonen dessutom inte längre kan anses varaktigt sammanboende. I hovrätten åberopade värden dessutom att de orsakat skador i prövningslägenheten genom att ”borra igenom en bänkskiva i köket samt felaktigt installerat en bänkdiskmaskin”. Värden uppgav också att sonen orsakat en skada på ett fönster, på ett element och på golvet i sitt sovrum samt att lägenheten varit ”smutsig och vanvårdad”. I och med den felaktiga installationen av bänkdiskmaskinen hade lägenheten drabbats av en vattenskada som kostat drygt 65 000 kronor att renovera. Värden ansåg därför inte att man skäligen kunde nöja sig med sonen som hyresgäst. Hovrätten anser dock inte att värden har visat att sonen under tiden han bott i lägenheten skadat eller vanvårdat den. Att kvinnan eventuellt flyttat ut redan i oktober 2017 – och inte i februari 2018 – har enligt hovrätten ingen betydelse. Överklagandet avslås därför.

Källa: Lexnova
Publicerad: 2018-09-27



Man som dödat kusin i hemlandet vinner i domstol - beviljas asyl till följd av hot om hämnd

Migrationsverket avslog mannens asylansökan med hänvisning till att han själv har berättat att han dödat sin kusin i Afghanistan. Migrations-domstolen slår dock fast att Migrationsverket inte har motbevisat mannens påstående om att det handlade om nödvärn och beviljar därför mannen och hans familj uppehållstillstånd i Sverige.

Den 24-årige mannen flydde tillsammans med sin fru och sina två barn från Afghanistan och ansökte om asyl i  Sverige november 2015.

Enligt familjen kan de inte återvända till sitt hemland eftersom mannen har dödat sin kusin genom att slå en sten i huvudet på honom i samband med ett bråk om släktens mark. Det finns därför en hotbild mot mannen eftersom andra släktingar nu planerar att döda honom.

Tvångsgifte som kompensation
Enligt mannen har hans farbror dessutom begärt att hans dotter ska giftas bort med en annan av farbroderns söner "som kompensation och bestraffning".

Migrationsverket avslog familjens asylansökan och beslutade att utvisa dem - bland annat med hänvisning till att mannen hade begått ett grovt brott i hemlandet.

Mannen påstod dock själv att han hade agerat i nödvärn men Migrationsverket skrev i sitt beslut:

"Migrationsverket konstaterar att X (mannens) redogörelse i dessa delar är mycket vagt hållen och den framstår därför inte som självupplevd." 

Finns hotbild
Familjen överklagade till Migrationsdomstolen i Stockholm som nu upphäver Migrationsverkets beslut och beviljar familjen uppehållstillstånd som "alternativt skyddsbehövande".

Migrationsdomstolen skriver:

"Migrationsdomstolen anser - oaktat att vissa uppgifter i X (mannens) berättelse är något vaga och detaljfattiga - att han genom sin berättelse under den muntliga förhandlingen gjort sannolikt att det finns en hotbild mot honom och den övriga familjen vid ett återvändande."

"Mot bakgrund av de påtagliga brister som finns i det formella afghanska rättsväsendet anser domstolen att det inte är möjligt att hänvisa familjen till myndighetsskydd på hemorten." 

Krävs synnerliga skäl
Migrationsdomstolen konstaterar att familjen i och för sig inte har inkommit med någon skriftlig bevisning som styrker deras berättelse men pekar samtidigt på att det är Migrationsverkets sak att bevisa att det föreligger "synnerliga" skäl - till exempel ett grovt brott - för att kunna upphäva rätten till asyl.

Migrationsdomstolen skriver:

"Även om det ligger i sakens natur att någon objektiv beskrivning av händelseförloppet inte går att uppbringa och därmed vissa oklarheter föreligger anser domstolen att Migrationsverket inte har uppfyllt sin bevisbörda."

Migrationsdomstolen beviljar därför familjen uppehållstillstånd.

Källa: Dagens Juridik
Publicerad: 2018-09-21 09:07



Rätt ta barn från föräldrar i församling som förespråkade barnaga - dom i Europadomstolen


Föräldrarna var medlemmar i en religiös för-samling som förespråkade barnaga och det fanns därför en överhängande risk för att barnen skulle fara illa. Därmed var det rätt att omhänderta barnen och ta "den faktiska vårdnaden" ifrån föräldrarna. Det slår Europadomstolen för mänskliga rättig-heter fast.

Tysk media avslöjade år 2012 att medlemmar i en religiös församling i Tyskland, "Zwölf Stämme", ägnade sig åt barnaga.

De sociala myndigheterna i Tyskland ingrep efter rapporteringen till skydd för barnen och placerade dem i barnhem eller hos fosterfamiljer.

Flyttade vårdnaden
Tyska domstolar fråntog - på socialtjänstens begäran - den faktiska vårdnaden om de barn som hade utsatts för kroppsbestraffning. Föräldrarna fråntogs därmed rätten att fatta beslut bland annat om var barnen skulle bo, deras hälsa och utbildning.

Fyra av familjerna vände sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter och hävdade att deras rätt till privat- och familjeliv hade kränkts enligt Europakonventionen.

Europadomstolen slår nu fast att någon sådan kränkning inte har skett.

Sista utväg
Domstolen konstaterar att åtgärden att frånta föräldrar delar av vårdnaden om sina barn - och därmed att splittra familjer - i och för sig innebär en allvarlig inskränkning i rätten till familjeliv och att en sådan åtgärd endast bör väljas som sista utväg.

I det aktuella fallet har dock de tyska domstolarna hänvisat till artikel 3 i Europakonventionen som stadgar ett absolut förbud mot tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Eftersom de tyska domstolarna har bedömt att risken för sådan behandling var överhängande anser Europadomstolen att inskränkningen var både motiverad och nödvändig.

Individualiserade bedömningar
Europadomstolen slår också fast att de tyska domstolarnas bedömningar inte har varit "abstrakta" och baserade på föräldrarnas generella syn på barnuppfostran, utan istället "differentierade och individualiserade".

Domstolarna har dessutom på ett detaljerat sätt beskrivit varför det inte har varit möjligt med någon annan, mindre ingripande, åtgärd.

Sammantaget Anser Europadomstolen att de nationella domstolarna har "balanserat barnens bästa med föräldrarnas intressen" på ett väl avvägt sätt och att det därför inte har förekommit någon kränkning av de mänskliga rättigheterna.


Källa: Dagens Juridik
Publicerad: 2018-09-25 15:38



Svenska domare och Domstolsverket till attack
mot politiserat rättsväsende i Polen

Rättsväsendet i Polen har de senaste två åren varit
föremål för flera kontroversiella reformer.
Sveriges domareförbund går nu ihop med flera andra
domareförbund och kräver att ländernas rege-ringar agerar.
Även det svenska Domstolsverket instämmer i kritiken.

Källa: Dagens Juridik
Publicerad: 2018-09-18 14:13


 

Oenig hovrätt friar kvinna från
barnvåldtäkt - trots 13-årig pojkes beskrivning
av ärr under trosorna

Den 13-årige pojken har i förhör kunnat beskriva ett ärr som
den 24-åriga kvinnan har vid sitt könsorgan. Enligt tingsrätten
var detta ett starkt bevis för att de verkligen hade haft sex.
Hovrätten anser dock att pojken kan ha sett ärret när kvinnan bytte om.
Hovrätten river nu upp tingsrättens fällande dom för barnvåldtäkt och friar kvinnan.

Källa: Dagens Juridik
Publicerad: 2018-09-14 11:27


 
Två års fängelse för jurist som våldtagit kollega efter byråfest

Bakgrund

En jurist i 30-årsåldern som tidigare varit anställd på en advokatbyrå i Stockholm åtalades för våldtäkt av en tidigare kollega.

Den aktuella händelsen som åtalet baseras på utspelade sig sommaren 2018. Det var efter advokatbyråns sommarfest som juristen och kollegan delade en taxi hem till hennes lägenhet där han enligt åtalet ska ha våldtagit kollegan.

Berättelserna går isär

Mannen har medgett att han har haft sex med kvinnan, men har hävdat att det varit fråga om ett frivilligt samlag – även om han ”nafsat” henne lite för hårt. Han har också berättat att det under sommarfesten varit en flirtig stämning mellan honom och kvinnan.

Kvinnan har å sin tur berättat om att hon känt sig lättpåverkad under kvällen och upplevt att hon gjort bort sig på sin nya arbetsplats. Mot slutet av kvällen hade hon varit mycket berusad och bland annat haft svårt att hålla balansen. Hon kommer inte ihåg varför parterna delade taxi, men har berättat att mannen gjort närmanden redan i taxin och sedan följt med kvinnan in i hennes hus. Kvinnan har uppgett att hon inte ville avvisa mannen i trapphuset utan ta denna diskussion inne i lägenheten.

Enligt kvinnan hade mannen dock inte accepterat att hon inte ville utan istället börjat klä av henne och blivit hårdhänt – bland annat bet han henne i nacken. Hon blev därför ”rädd och ganska passiv” och mannen ska ha genomfört ett samlag med henne.

Kvinnan ska ha försökt avbryta händelseförloppet flera gånger, men varje gång ska juristen enligt henne tagit tag i henne, dragit henne i håret eller bitit henne för att visa att han var fysiskt starkare.

Vid ett tillfälle ska hon ha ”låtsasletat” efter kondomer trots att hon visste att hon inte hade några och har även onanerat åt mannen för att få det hela att ”ta slut”. Enligt kvinnan har hon dock aldrig velat ha sex och har varit tydlig med detta – vilket mannen hävdar inte stämmer.

Allvarligare än minimistraffet

Tingsrätten anser dock att kvinnans berättelse är trovärdig och pekar bland annat på de skador som hon uppvisat dagen efter händelsen. Flera personer har också kunnat vittna om att kvinnan efteråt varit chockad, förtvivlad och uppriven.

Tingsrätten anser att straffet motsvarar mer än minimistraffet för våldtäkt men döms bara till två års fängelse eftersom domstolen tar ”ganska stor hänsyn” till de men som domen kommer att innebära för hans yrkesutövning. Han ska också betala cirka 125 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Mannen stod även åtalad för våldtäktsförsök mot en kollega på en annan arbetsplats tre år tidigare, men här friar tingsrätten honom i brist på bevis.

 
Källa: Blendow Lexnova
Publicerad: 2018-09-12


 

Brott att behålla ”misstags-swish”

En kvinna överförde av misstag drygt 900 kronor till en 15-årig flicka. Flickan, som menar att hon trodde sig bli utsatt för bedrägeri, vägrade betala tillbaka pengarna till kvinnan. Flickan döms nu i hovrätten för olovligt förfogande till dagsböter.

En 15-årig flicka fick av misstag drygt 900 kronor insatta på sitt konto. Anledningen till detta var att en kvinna slagit in en siffra fel i telefonnumret när hon skulle genomföra en betalning med mobilapplikationen Swish. Kvinnan – som egentligen skulle skicka Swish-betalningen till en skönhetssalong – upptäckte sitt misstag omedelbart och ringde numret till vilket hon skickat pengarna. Hon skickade även ett stort antal sms till flickan och påtalade att hon skulle polisanmäla händelsen om hon inte fick tillbaka pengarna.

Trodde det rörde sig om ett bedrägeri

När kvinnan inte fick tillbaka pengarna polisanmälde hon händelsen. Flickan åtalades senare och har vid domstolsförhandlingarna uppgett att hon trodde att det rörde sig om ett bedrägeri och att hon inte förstått att hon faktiskt fått pengarna inbetalade på sitt konto. Åklagaren hävdade dock att flickan skulle dömas för brottet olovligt förfogande eftersom åklagaren ansåg att det var klart att flickan fått insikt om misstagsbetalningen, men ändå vägrat betala tillbaka pengarna.

Luleå tingsrätt ansåg att eftersom det dagligen sker bedrägerier på internet finns det inte skäl att ifrågasätta flickans berättelse att hon ursprungligen trott att det rört sig om ett bedrägeriförsök. Domstolen konstaterade dock att eftersom kvinnan visat utdrag på banköverföringen borde flickan ha förstått att det inte rörde sig om ett bedrägeri och därför vidtagit någon åtgärd – exempelvis kontrollerat saldot på sitt eget bankkonto. Tingsrätten ansåg att flickan måste ha förstått att det funnits en ”klar risk” för att hon fått pengar som inte var menade för henne och dömde henne för olovligt förfogande.

Hovrätten fastställer tingsrättens dom

Hovrätten för Övre Norrland fastställer nu tingsrättens dom. Domstolen anser att flickan måste ha insett att hon fått pengarna av misstag, och att hon gjort sig skyldig till brottet olovligt förfogande eftersom hon vägrat föra tillbaka pengarna till kvinnan. Flickan döms till 30 dagsböter det lägsta antalet dagsböter, med hänsyn till att hon endast var 15 år vid tiden för händelsen.

Vad innebär detta i praktiken?
•Brottet olovligt förfogande regleras i brottsbalken 10 kap. 4 §. Brottet innebär att den som har egendom i sin besittning men som någon annan äger, döms för olovligt förfogande om han eller hon gör något som leder till att egendomen frånhändes ägaren eller att ägaren på något annat sätt förlorar sin rätt.
•Pengar på ett konto anses vara i kontoinnehavarens besittning. Eftersom flickan inte var ägare till pengarna ansågs hon ha vidtagit en olovlig åtgärd med kvinnans pengar då hon ”behållit och vägrat återbetala” dem.

 

Källa: Nyhetsbyrån Blendow Lexnova
Publicerad: 2018-06-11


 

"Skydda domstolarna från politisk påverkan - Sverige behöver ett fristående domstolsråd"

De ska finnas goda förutsättningar för återvandring för dem som inte anpassat sig till svensk kultur. I alla fall om man får tro en till synes ökande andel av svenska politiska aktörer. Vilka som ska utgöra den beslutande juryn, eller vad "svenska värderingar" är lämnas praktiskt nog ständigt utanför diskussionen.

Att delar av den svenska politiska diskursens när det kommer till integrations- och invandringsfrågor har migrerat ut till ytterkanten  är dock inte unikt. Under de senaste åren så har den svenska politiska diskursen sakta men säkert krupit ut mot extremerna för att inför valdagen kulminera i partipolitiska utspel som tidigare hade varit otänkbara.

Detta är bra tycker vissa, som brukar mena att det är först på senare tid som de riktigt viktiga frågorna gått att föra på tal.

Det må så vara att diskussionen av vissa ämnen tidigare lidit av viss institutionell självcensur, men vad som nu håller på att hända är inte ett tecken på ett sundare debattklimat utan enbart djupt oroväckande.

En aggressivare politisk retorik stannar mycket sällan bara vid ord. När ett samhälle sluter upp bakom hatiska och hotfulla budskap så övergår ord lätt i handling, med personlig utsatthet och rättslig osäkerhet som följd.

Nu när snart två veckor har förflutit sedan riksdagsvalet så är det uppenbart att vi har hamnat i en av de mest utmanande parlamentariska situationerna i modern tid. De åsiktsyttringar och värderingar som har fått fritt spelrum under den kommande regeringskonstellationens första trevande tid kommer att vara direkt bidragande till hur utformningen av svensk rättspolitik ser ut under de kommande åren.

I vissa EU-länder har auktoritära partier redan fått betydande inflytande genom demokratiska val. Detta inflytande har i många fall lett till stora inskränkningar av människors fri- och rättigheter.

I tider då polarisering och splittring råder så är det extra viktigt att det konstitutionella systemet ger skydd och bevarar rättigheter för alla medborgare i riket - oavsett vilka politiska vindar som blåser för stunden.

I Sverige har vi ett lagråd som prövar regeringens propositioner och deras överensstämmelse med de svenska lagarna och grundlagarna. Lagrådet har dock inget överprövande mandat, utan denna "lagprövningsrätt" åligger domstolarna.

Vi har sett prov på denna prövningsrätt i och med införandet av den så kallade Gymnasielagen då Migrationsdomstolen i Malmö, efter utförd lagprövning, valde att avgöra frågan efter de gamla bestämmelserna kring beviskrav. Detta skydd är bra, men inte nog.

I ett led mot att göra de svenska domstolarna mer skyddade från politiska krafter så borde ett fristående domstolsråd införas. Merparten av medlemmarna i ett sådant domstolsråd bör vara domare, som bland annat skulle ha till uppgift att utse chefen för den högst beslutande domstolsadministrationen.

Liknande lösningar finns i flertalet EU-länder och har mer eller mindre blivit en vedertagen europeisk standard.

Ett fristående domstolsråd skulle dock inte bara utgöra ett ytterligare skydd mot inskränkningar i våra fri- och rättigheter utan också vara ett sätt att stärka förtroendet för det svenska rättsväsendet.

Ett domstolsråd skulle ge domstolarna ett eget organ, fritt från politisk påverkan, som skulle kunna föra deras talan i olika sammanhang där samtal mellan rättens funktionärer och det allmänna hade varit eftertraktat.

Ett domstolsråd är ingen garant för ett domstolsväsende skiljt från politisk aktivism och det är heller ingen hundraprocentig formel för ökat förtroende mellan rättsväsendet och den enskilde. Frågan vi borde ställa oss är dock om vi som demokrati har råd att inte ständigt försöka förbättra våra institutioner, framförallt i tider där mänskliga fri- och rättigheter är hårt ansatta.

Det är nu hög tid för Sverige att införa ett fristående domstolsråd.

 



Inget barnbidrag för familj som inte bor kvar i Sverige - barnen går i skola i Algeriet

Journalanteckningar från barnavårdscentralen, låga inkomster i Sverige och det faktum att barnen går i skolan i Algeriet visar att familjen inte längre kan betraktas som bosatta i Sverige. Där slår kammarrätten fast och drar därmed in barnbidrag och flerbarnstillägg för familjen.

Försäkringskassan beslutade förra året att upphöra med utbetalningarna av barnbidrag och flerbarnstillägg till en kvinna som hade barn som gick i skolan i Algeriet.

Enligt Försäkringskassan hade familjen "varit omfattande utomlands" och endast vistats i Sverige under kortare perioder. Till stöd för detta åberopades bland annat uppgifter från barnavårdscentralen och uppgifter om familjens låga inkomster i Sverige.

Obligatorisk skolgång
Försäkringskassan ansåg att familjen inte längre kunde anses bosatt i Sverige och att rätten till barnbidrag och flerbarnstillägg därför hade upphört.

Kvinnan överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm som skrev i sin dom:

"Det är ostridigt i målet att K:s (kvinnans) döttrar X och Y fullgjorde obligatorisk skolgång i Algeriet vid tidpunkten för det överklagade beslutet. Det är även ostridigt i målet att K har vistats i Algeriet i viss omfattning." 

Utredning inte tillräcklig
Förvaltningsrätten kom dock fram till att Försäkringskassans utredning inte var tillräcklig för att kunna slå fast att familjen inte längre kunde betraktas som bosatt i Sverige.

Förvaltningsrätten rev därför upp Försäkringskassans beslut och gick på kvinnans linje.

Försäkringskassan överklagade beslutet till Kammarrätten i Stockholm.

Konkreta omständigheter
Kammarrätten anser nu att Försäkringskassan "genom sin utredning har visat på en rad konkreta omständigheter som talar för att X (kvinnan) och hennes make vid den aktuella tidpunkten har haft sin egentliga hemvist utanför landet".

Kammarrätten pekar på det som framkommer av journalanteckningar från BVC om familjens utlandsvistelser och besöksmönster och uppgifterna om familjens bostadssituation och förhållandevis låga inkomster i Sverige. Kammarrätten skriver i sin dom:

"I målet är ostridigt att K och hennes make befann sig i Algeriet med sina fyra yngsta barn när Försäkringskassan fattade beslut att inte betala ut barnbidrag och flerbarnstillägg. De kunde då inte uppge något datum när de skulle komma till Sverige, utan uppgav tvärtom att de inte visste när de skulle vara tillbaka i landet."

"Trots att K visste om att hennes rätt till barnbidrag och flerbarnstillägg var ifrågasatt så dröjde det flera månader innan hennes make besökte Försäkringskassan tillsammans med tre av familjens barn."

Inkom inte med dokument
Kammarrätten hänvisar också till att kvinnan har getts möjlighet att inkomma med dokument - till exempel kontoutdrag - som kan visa att hon genomfört regelbundna inköp i Sverige, någonting som hon inte har gjort.

Att familjen skulle ha försörjt sig i Sverige genom makens lön, ett arv och gåvor från familjen i Algeriet anser inte kammarrätten är en rimlig förklaring.

Kammarrätten upphäver därför förvaltningsrättens dom och fastställer Försäkringskassans beslut om att inte betala ut barnbidrag och flerbarnstillägg.

Källa: Dagens Juridik
Publicerad: 2018-09-26 16:51  



Skickade rekommenderat brev till folkbokföringsadress - men uppsägning ogiltig


Hyresvärden borde ha skickat uppsägningen tilll den lägenhet som kvinnan hyrde - och inte till den adress där hon numera är folkbokförd. Det slår hovrätten fast och ogiltigförklarar därmed uppsägningen.
 
Hyresgästen, en 51-årig kvinna, hyrde en lägenhet i centrala Stockholm när hon år 1994 köpte en fastighet i Tullinge söder om Stockholm tillsammans med sin make.

Hyresvärden kontaktade kvinnan via e-post år 2013 och påpekade att kvinnan inte längre var folkbokförd i lägenheten vilket fick kvinnan att svara att hon sedan år 1995 hade haft dubbla boenden.

Rekommenderat brev
Värden skickade då en uppsägning med rekommenderat brev till kvinnans folkbokföringsadress i Tullinge.

Av utredningen framgår att kvinnan aldrig hämtade ut det rekommenderade brevet, vilket enligt kvinnan beror på att hon var på semester och att hon kom hem när försändelsen redan hade gått åter till avsändaren.

Värden vände sig till Hyresnämnden i Stockholm med ett så kallat upphörsyrkande. Nämnden ansåg att kvinnans e-postmeddelande till värden, om att hon hade dubbla boenden, inte var detsamma som att hon ändrat adressen som skulle användas när meddelanden skickades till henne.

Inte formellt riktig
Nämnden ansåg därför att det rekommenderade brevet borde ha sänts till lägenhetens adress i stället. Uppsägningen var därför, enligt nämnden, inte formellt riktig och hyresvärdens talan om hyresavtalets upphörande avslogs.

Beslutet överklagades till Svea hovrätt som nu konstaterar att en uppsägning skickad med rekommenderat brev anses ha skett den dag som den avlämnas för postbefordran, under förutsättning att den skickas till hyresgästens vanliga adress.

Med "vanlig adress" avses adressen för lägenheten om inte hyresgästen har lämnat uppgift om att en annan adress ska användas.

Hovrätten instämmer
Kvinnans e-postmeddelande om att hon bytt folkbokföringsadress innebär inte, enligt hovrättens mening, att hon skulle ha lämnat uppgift om att en annan adress ska användas. Hovrätten anser därför att lägenhetens adress är kvinnans "vanliga" adress.

Hovrätten slår därmed fast att uppsägningen är ogiltig och lämnar hyresvärdens upphörsyrkande utan bifall.

  

Källa: Dagens Juridik
Publicerad: 2018-09-24 16:36



Hängde ut tonåring på FB - döms
 
      
En 37-årig kvinna i Flens kommun har i tingsrätten dömts för förtal efter att ha hängt ut en tonåring på Facebook som sexbrottsling och drogmissbrukare. I inlägget, som lades ut i en offentlig grupp, fanns även en bild där bland andra tonåringen i fråga syns. Kvinnan och tonåringen känner inte varandra, men hon har i förhör uppgett att hon lade ut inlägget för att varna föräldrar. Hon döms till 80 dagsböter 
a 50 kronor, totalt 4 000 kronor.

Källa: svt text
Publicerad: 2018-09-22


 

Kvinna uppsagd efter fem års sjukskrivning – nu får arbetsgivaren rätt i Arbetsdomstolen

Kvinnan, som tillsammans med sitt fackförbund stämt sin tidigare arbetsgivare, var anställd som fastighetsskötare på ett kommunalt bolag. Hon sades upp från arbetet i oktober 2014, efter fem års oavbruten sjukfrånvaro från arbetet. Arbetsgivaren angav som skäl för uppsägningen att kvinnans arbetsförmåga varit ”stadigvarande nedsatt” och att hon inte kunde utföra något arbete av betydelse för bolaget. Nu får arbetsgivaren rätt i Arbetsdomstolen.

15 år gammal konflikt
Uppsägningen berodde enligt kvinnan inte bara på hennes sjukskrivning. Hon påstod att hon sedan 1999 hade behandlats illa av arbetsgivaren och att de ”aktivt planerat och agerat” för att skilja henne från sin anställning. Enligt kvinnan var bakgrunden till detta agerande en konflikt som uppstod då hon tagit upp problem med sexuella trakasserier som hon upplevde på arbetsplatsen.

Bolagets ledning ville dock inte kännas vid några sexuella trakasserier på arbetsplatsen. När kvinnan sagt att hon skulle göra en anmälan till Arbetsmiljöverket ska bolagets chefer enligt henne ha sagt att de upplevde henne som ”obekväm”.

Påstår att arbetsgivaren orsakat sjukskrivningen
Konflikten ledde enligt kvinnan till att bolaget beordrade henne att utföra tunga arbetsuppgifter. Detta trots att cheferna ska ha känt till att hon hade stora fysiska besvär. Det var alltså bolagets agerande som orsakade hennes nedsatta arbetsförmåga påstår hon. Bolaget ska dessutom inte ha fullgjort sina skyldigheter avseende rehabilitering och arbetsanpassning.

Arbetsdomstolen (AD) går dock på bolagets linje och konstaterar att det förelegat saklig grund för uppsägning. Som skäl anger AD att utredningen i målet visar att kvinnans arbetsoförmåga inte bara gällde i förhållande till det kommunala bolaget, utan till hela arbetsmarknaden. En läkare bedömde kvinnans tillstånd som att det inte gick att genomgå ytterligare rehabiliteringsåtgärder. Bolaget har därför inte brustit i varken rehabiliteringsåtgärderna eller i att ha iakttagit möjligheterna för omplacering. Kvinnans berättelse om den bakomliggande konflikten påverkar enlig AD inte det faktum att det vid tiden för uppsägningen faktiskt fanns saklig grund för uppsägning.


Källa: Blendow Lexnova
Publicerad: 2018-09-18


 

Student kunde inte bevisa studier – blir av med studentlägenhet

En hyresvärd i Uppsala som tillhandahåller studentlägenheter drev talan mot en hyresgäst till hyresnämnden. Hyresvärden ville att hyresavtalet skulle förklaras ha upphört eftersom hyresgästen inte uppfyllde studiekraven – en förutsättning för att få hyra studentlägenhet – och dessutom hade hyrt ut lägenheten i andrahand utan tillåtelse. Hyresnämnden höll med värden, och nu avslås även överklagan till hovrätten.

Bodde och arbetade på annan ort
Hyresvärden begär rutinmässigt in intyg från de hyresgäster som hyr studentlägenheter i Uppsala. Av intyget ska framgå att hyresgästen tagit de 22,5 högskolepoäng per termin som är ett krav för att få hyra studentlägenheter. Något sådant intyg inkom dock aldrig från hyresgästen i fråga, trots upprepade påminnelser.

Till slut skickade hyresvärden ett rekommenderat brev med påminnelse till hyresgästen. Brevet returnerades dock, eftersom hyresgästen hade eftersänt sin post till en adress i Göteborg. Efter närmare efterforskning upptäckte hyresvärden också att hyresgästen arbetade som planarkitekt i Göteborgsområdet. Dessutom hade flera andra personer varit folkbokförda i studentlägenheten i Uppsala, utan att hyresgästen hade tillstånd för andrahandsuthyrning.

Vägrade uppvisa studieintyg
Enligt Uppsala universitet hade hyresgästen inte tagit några högskolepoäng sedan 2014. Trots att hyresgästen varit registrerad på diverse kurser hade han inte tagit några högskolepoäng. Hyresgästen påstod då att han studerat en tid på Chalmers i Göteborg, men vägrade på anmodan visa upp studieintyg.

Blivit antagen på läkarprogrammet
Hyresnämnden konstaterade att hyresgästen hade brutit mot de studiekrav som finns för studentlägenheter och biföll därför hyresvärdens yrkande om att hyresförhållandet skulle upphöra. Hyresgästen invände att han nu blivit intagen på läkarprogrammet i Uppsala och att det skulle utgöra särskilda skäl för att få ha kvar lägenheten. Detta höll inte nämnden med om och hyresgästen förlorade lägenheten. Nämndens beslut överklagades av hyresgästen till Svea hovrätt. Hovrätten instämmer nu dock i hyresnämndens beslut och avslår överklagandet.


Källa: Blendow Lexnova
Publicerad: 2018-09-19


 

Upp till fyra års fängelse för att köpa ett hyreskontrakt - skärpningar på bostadsmarknaden


En ny lag ska komma åt svarthandel med hyres-kontrakt och så kallade överhyror för andrahands-hyresgäster. I lagförslaget, som nu ligger på Lagrådets bord, föreslås bland annat att den som tar ut för hög andrahandshyra ska kunna förlora sitt hyreskontrakt och att det ska vara kriminellt att köpa ett hyreskontrakt.


Regeringen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft i maj nästa år. Lagförslaget innebär följande:

•bytesrätten inskränks för att försvåra att hyreskontrakt "säljs". Till exempel ska hyresgästen ha bott i sin lägenheter i minst ett år före bytet,

•en hyresgäst som köpt sitt hyreskontrakt ska kunna bli av med lägenheten med omedelbar verkan,

•straffen för försäljning och förmedling av hyreskontrakt mot betalning skärps - för brott av normalgraden från böter eller fängelse i högst sex månader till fängelse i högst två år och för grova fall från fängelse i högst två år till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år,

•det ska vara kriminellt även att köpa ett hyreskontrakt - brott av normalgraden ska kunna ge böter eller fängelse upp till två år och grova fall ska kunna ge mellan sex månaders och fyra års fängelse. Ringa fall ska dock inte bestraffas alls.

•en förstahandshyresgäst som hyr ut sin lägenhet i andra hand och tar ut en hyra som är högre än hyresgästens egen hyra med tillägg för möbler ska kunna förlora sitt kontrakt

•det ska vara brottsligt att hyra ut en lägenhet i andra hand utan tillstånd till en hyra som inte är skälig.

I lagrådsremissen föreslås även att fler utrymmen som byggs om till bostäder ska kunna få en så kallad presumtionshyra - det vill säga en kollektivt framförhandlad hyra som anses skälig under 15 år.


Källa:
Dagens Juridik
Publicerad: 2018-09-13 14:29